Monsun

Delhi ar som jag minns det, fast mycket battre. Det ar en javla massa vatten overallt, och folk ar glada att monsunen dykt upp. Jag har mest forstatt att jag ska hem och har darmed blivit fett gratmild. Jag insag hur van jag blivit vid Asienkaos nar nagon klagade over att Kathmandus trafik ar vansinnig. Vad vansinnig, sa jag, den ar ju helt normal.... Jag har borjat se saker igen som jag glomt bort. Tranga gator, man som laser tidningen sittande pa en vespa med ett glas te, klungor av elkablar som hanger overallt. Smuts och lera, Sma gatubarn som antingen sniffar lim eller samlar skrap i sackar, Unga, kaxiga Indier som ar perfekt kladda och ar 154 centimeter langa. Och indier star dessutom sa nara nar man pratar att jag maste boja hakan till brostkorgen for att se dom overhuvudtaget. Fem dagar stannar jag har i monundelhi och hoppas pa en riktig javla thunderstorm....
Jag tror det kommer att ta lang tid att ta reda pa allt jag varit med om, och annu langre tid innan jag borjar grina av Indienstimuli. Dom jag pratat med som kommit hem ar helt forstorda av vasterlandets generella ordning och reda.
1:a augusti aker jag till Tyskland i tre veckor. Jag fixade biljetterna just. Det var ett underligt byte av resmal, men det kanns ratt. Asien gor mig sa trott. Och som det ar nu har jag hittat boplatser over hela Europa. Jag tror det blir fina fisken...